Träbröllop

Idag firar vi träbröllop, alltså 5 år som gifta. Vad tiden går fort!
Detta firar vi förstås med buller & bång, en natt på Yasuragi. Vi ska bada i källor och äta gott.
Men vi börjar vår dag med att titta på bröllopsfotografier och filmen från vår bröllopsresa till Skiathos. Det blir några glas champagne förstås. Det tycker jag att vi är värda!

Jag och Per har inte varit paret med guld och gröna skogar alltid. Det har varit en berg o dalbana många gånger, som jag åkt med i känslomässigt. Men mycket kärlek också förstås!

Det har varit en lärorik resa och inte trodde jag då att jag skulle känna den tacksamhet jag känner idag inför dessa turbulenta resor vi ändå haft.
Tidigare har jag all-in; det skulle analyseras, förstås och problem skulle grottas i och lösas.
Jag lade mycket tid, kraft och energi på att försöka lösa problem. Med den bästa intentionen naturligtvis, jag trodde verkligen att problem var till för att lösas.
Nu förstår jag bättre. Något som Einstein för 100 år sen redan visste om!
Det går inte att fokusera på problemet och finna lösningen. De har helt olika frekvenser.
Den varg man matar växer..

Nu lägger jag ingen kraft på att lösa problem längre. Jag har slutat fokusera på det jag tycker är dåligt och fokuserar på det som är bra istället. Och då växer det som är bra!
Jag har slutat lägga fokus på det som finns runtomkring och fokuserar istället på de känslor inom mig som får mig att må bra.
Nu för tiden går jag mycket sällan in i en diskussion. För jag vet att där inte gömmer sig en lösning.
Att släppa taget och må bra, det är min nya melodi.

Den viktigaste lärdomen jag tar med mig från dessa resor är att jag själv har ansvaret för hur jag mår - ingen annan. Det är en oerhörd frihet att inte vara beroende av att, i detta fall Per, ska bete sig på ett visst sätt för att jag ska kunna må bra.
Jag är idag befriad från det och det är så himmelens skönt! Mitt fokus är inte längre på hur han agerar utan hur jag reagerar.

Och paradoxalt nog, när jag slutade att rikta så mycket energi på Per ju närmre kom vi varann.
För om jag inte lägger fokus och energi på mig, om jag inte är mig själv till 100% kan jag inte möta Per till 100%.
Detta är sanningar jag läst om otaliga gånger, men som jag först nu verkligen känner på djupet.
Äntligen känner jag mig fri, jag är inte beroende av hur någon annan är, vad någon annan gör för att jag ska må bra. Och jag mår så himla bra idag! Känner mig stark, driven, fylld av idéer- som att jag fötts på nytt.

Så tack, de här åren har varit den bästa lärotiden. Per, du har varit min bästa lärare! Tack för att du är precis den du är. Tack för att jag har lärt mig att släppa taget.


SÅ HÄR SÅG DET UT FÖR 5 ÅR SEN:

Vi fick i bröllopspresent en natt i Berns bästa svit. Där började vi dagen med lunch för att sedan göra oss i ordning i lugn o ro.
Fotografen Rickard Westman, elvisphoto.com, var med oss redan från början och dokumenterade vår dag.

Pers vän Ulf o hans duktiga flickvän Sofie hjälpte oss med håret.

Bröllopsbuketten i gammel-lila.

Bröllopsklänningen + accessoarer fyndade jag på Beyond Retro.

Pers vän Clive skräddarsydde Pers kostym.

Tusen knappar..

Vi tog bilder på terrassen.

Den här bilden, fast den svartvita varianten, blev bröllopsbilden vi gjorde tavla av.

Klara för bröllop!

Vi gifte oss på scenen på Lasse i Parken, vid hornstull Stockholm.

Här ser vi Urban som vi gav våra löften till.

Vi hade en kvinnlig vigselförrättare och Urban som gav oss den andliga dimensionen.

Vi fick ett par trygga händer att hålla i när vi sa: JA!

Så uppdaterade vi facebook!

Tada! Gifta!

Vi fick in 55 pers på Lasse i Parken. Alldeles lagom.

Självklart var det röding på menyn.

Vi hade ingen flådig bröllopstårta, utan satsade på kakbuffé och muffins.

Det blev en hel del musik på vår fest, förstås. Mycket fint!

Det var en alldeles fantastisk kväll och jag o Per är såå tacksamma för alla som var med.

Det är en kväll vi alltid kommer minnas med värme.

Partaj

Idag när jag långsamt slog upp mina ögon sken solen in mellan gardinerna och dagen hade börjat utanför.
Det var med en lite egendomlig känsla jag klev upp till en alldeles tom lägenhet.
Jag slog ett öga på klockan i köket: 10:45. Va?

Igår firades det med middag för min vän Anna på Bistro Bananas på Skånegatan. Vidare till Kvarnholmen där vi gick vilse efter att ha blivit avsläppta av taxin som inte hittade adressen.
Till slut kom vi fram till konstfesten/vernissagen på Makaroni. En fest där alla dansade, såväl barn som pensionärer. I en lokal fylld med konst & musik. Högt i tak & många leenden.

Så idag fortsatte festen så fort jag klivit ut genom dörren. Alvin kom och drog med mig mot lekparken. Han ville visa alla sniglar han sett i skogen. Men så långt skulle vi inte komma. Vi fastnade i lekparken. För minsann, där hade hyresgästföreningen ställt till med brakfest. Där var livemusik, korvgrillning, hoppborg, ponnyridning, popcorn, kaffe, ballonger och alla Alvins kompisar. Med sina trevliga föräldrar.
Det blev en heldag med utelek & hemmahos häng.

2 fester - det bästa av två världar <3

Nu i kväll njuter jag av att landa mjukt i soffan med ett rum fyllt av tända ljus. Jag önskar er alla därute detsamma. Heja Sverige!

På dansgolvet

Lycka

Bästa lekparken - Lugnet

Så här såg det ut senare på eftermiddagen. Alvin somnade med sin ballong.

Puss & god natt

leva om

Härom dagen kom jag hem med 3 st. Idag 6 st till. 

Krukor.

Jag har blivit så inspirerad av odling. 

Så inspirerad att jag härom dagen köpte 50 l blomjord.

Vårt hem är nu fyllt av krukor.

Det jag är mest intresserad av att odla är grönsaker och kryddor.

Fast en och annan blomma får det också bli.

Jag har satt sallad, spenat körsbärstomat, mangold, morot, basilika, persilja och dill.

Och ringblommor.

Jag vet inte vad som hänt, men hela min kropp liksom skriker inombords efter att få saker att växa!

Jag tror att startskottet var när jag fick en orkidé leva om för första gången. 

Att hålla blommor vid liv har inte varit min starka sida.

Det ska det bli ändring på nu.

Att rengöra en gitarr på INSIDAN

Att rengöra sin gitarr är inte så svårt, på utsidan vill säga. Men hur gör man för att få den ren på insidan?
Min son har svaret; släng i en gurkbit och skaka om. Lirka sedan ut den och ser man på- den har fått med sig allt damm! Din gitarr är renare än någonsin på insidan. Låt gurkan göra jobbet helt enkelt.

Det här med slumpen.

Idag hände det att en bok som fallit i glömska till slut letades fram ur gömmorna.

Det hela började med att jag gick och funderade på hur jag skulle bli av med en liten förhårdnad jag fått under foten.
En dag när jag skulle ta fram Alvins hostmedicin ur vårt medicinskåp trillade ett litet plåsterpaket ner på golvet. "Hjälper till vid behandling av liktornar". Se där, vilken tillfällighet!

Efter att ha använt plåstret i några dagar och precis satt på ett nytt började jag känna mig kall om händerna. Min blodcirkulation hade blivit dålig. Jag har alltid haft lätt för att få dålig bodcirkulation, men inte under de senaste åren. Så jag tyckte att det var lite märkligt.
Alvin fick tag i paketet med mina plåster och eftersom det var tomt lät jag honom leka med det. Han tog ur bipacksedeln och sprang iväg med den. Jag jagade honom på skoj och det hela slutade med att vi gömde oss under täcket i hans säng. En mycket uppskattad lek! Så kom det sig att vi låg där och började läsa bipacksedeln. Jag läste högt för Alvin "Bör inte användas av personer med blodcirkulationsrubbningar". Pling, där fick jag svaret.
Jag tog genast av plåstret och tackade Alvin med ungefär 100 pussar för att han sprungit iväg med bipacksedeln och fått mig läsa den. Han tittade oförstående men gillande på mig och ryckte på axlarna.

Så kom det sig att jag till slut letade fram boken "Slumpen är ingen tillfällighet" igen.

Och odlingen fortsätter..

Att göra utflykter är något vi älskar. Antingen tar vi med oss egen fika och kanske grillen till någon närliggande sjö. Eller så åker vi till något naturnära café, kanske ett gammalt slott eller mysig herrgård.
I morse hittade jag bästa bloggen för vårt ändamål- Robbans bästa! Kanske inte låter så mycket för världen, men det är en perfekt fikablogg. Massa bra tips, bra struktur och fina bilder.

Eftersom Alvin precis har tillfrisknat valde vi bort den planerade fiskeutflykten och åkte till Zetas handelsträdgård i närheten istället. En alldeles lagom utflykt för mysfika och inspiration.

Vi köpte smultronväxt och frön; morot, basilika och spenat.

Alvin var förstås med och petade ner fröna i jorden.

Jag använde en trasig förvaringslåda till morötterna. Perfekt återanvändning. 

Jag gjorde en glad upptäckt idag också. Precis som jag tänkte slänga bort den gamla orkidén som stått länge utan något livstecken, såg jag att det börjar komma nya kvistar. Hurra, första gången jag får en orkidé att blomma om. Hoppas hoppas..