Blodsband o kärleksband

Det har varit en fullproppad vecka, med mestadels roliga saker. Ändå har jag saknat att skriva här. Stunden då jag får landa i mig själv och se objektivt över min tillvaro. Inga krav eller måsten, bara fridfullt högt i tak.

I söndags morse, för en vecka sen, tog jag tåget till Göteborg. Det var försenat en timme, men det gjorde inte mig ett dugg. Jag läste tidningar, lyssnade på musik och rensade  datorn- sånt som det aldrig finns tid för annars! Jag tittade ut på åkrar och fält som flög förbi och lät tiden stå stilla mitt i farten. Jag älskar att åka tåg, bara sitta och låta tankarna fara fritt. Att bara vara fastän jag är på väg. Att göra något som för mig framåt- i tiden och rent geografiskt- fastän jag inte gör någonting alls, bästa känslan!

Jag stannade en natt i Göteborg hos pappa. Men först hann jag sitta ner och dricka kaffe i mormors kök i två timmar, utan stress. Annars är schemat alltid så pressat när jag åker ner med man + barn. Nu fick vi dessutom sitta ner och prata tills vi tröttnade mormor o jag, vilket aldrig händer annars. Jag saknar att inte kunna hänga mer med min mormor, att vi inte bor närmare varandra.
Jag älskar hur hon har kort på barnbarnen på köksbordet. Jag fascineras av hur hon lyckas hålla sina blommor vackra och vid liv, år efter år. Och jag vill alltid höra om hennes barndom, om min morfar och hennes föräldrar. Hur min mamma var när hon var liten, vad hon älskade mest. Livstrådar som sys ihop. Som ett lapptäcke. Genom tiden.

Måndag morgon går vi upp tidigt, vi har en lång dag framför oss. Pappa ska hjälpa mig att tömma mitt magasin packat med både möbler och prylar, som vi sedan ska köra hem till Stockholm.
Jag hyrde en 10 kubikare på Bilexpress i Gamlestaden- de kör envägs och är dessutom billigare än andra mer kända biluthyrningsfirmor.

Det var lite tyngre än vad jag hade väntat mig att tömma magasinet, det var en hel del tunga och otympliga möbler. Tur att min käre bror kom och hjälpte till. Pust!
Vi fick precis in alla möbler i skåpbilen. Första stopp blev tippen. Ett gammalt vitrinskåp fick säga god natt.
Sen bar det äntligen av mot Stockholm. Resan gick otroligt lätt och snabbt, tack E4:an! Jag gillar verkligen att köra bil och jag var naturligtvis extra exhalterad nu när jag hade bilen full med mina gamla saker som jag inte sett på 8 år.
Det var riktigt mysigt att åka med pappa, vi fick en massa tid att prata och bara umgås.

Väl hemma fylls hemmet snart med kartonger, stolar, bord, byrå och sänggavel. Och den gröna kökssoffan. Hurra!
De senaste dagarna har jag nu haft fullt upp med att packa upp och kolla igenom alla kartonger. Det har verkligen varit "a trip down memory lane". Mina gamla dagböcker som både är kul och ångestfyllda att titta i, en vacker dag ska jag plöja igenom alla 60. Alla mina teckningar och målningar, mina vinda keramikmuggar och skålar. Jag har skapat så mycket och allt måste sparas förstås!
Fast mycket ska också säljas, jag har bokat bord på Västertorps marknad och det ska verkligen bli kul att sälja mina gamla pinaler vidare. Den 24e maj är marknaden för den som vill gå.

Att ha fått hem mina ärvda möbler väcker många fina minnen. Jag är otroligt intresserad av min släkt, av hur de hade de förr. Därför har jag tagit till vara på mycket arvegods. Jag tycker att det är en speciell känsla att sitta i samma kökssoffa som min mormors mamma sov i i början av 1900-talet.
Farmors målarbok, där hon antecknade sina knep och favoritupptäckter i oljemåleri. Kunskap som förs vidare.
Kortet på vackra Hilda. Brevet från faster Mimmi. Mina dagböcker med tankar från när jag var barn. Jag tycker det är vackert med generationer och jag omsluts av den kärlek generationer innebär. Kärlek mellan föräldrar och deras barn, kärlek mellan barn och morföräldrar, kärlek mellan syskon. Blodsband och kärleksband.
Trots kärva tider och tragiska händelser är det så viktigt att minnas kärleken.

Packar upp gamla minnen

Att styla om böcker till mina egna gjorde jag alltid!

Inuti..

Min allra första dagbok,

framsida o baksida.

Lite av innehållet..

Fler dagböcker..

..och innehåll.

Den gröna kökssoffan som jag längtat efter!

Farmors gamla blå byrå. En vacker dag ska den målas om, schackrutigt står som förslag!

Farmors gamla hattask och en liten kista som matchar byrån.

Jag älskar gamla koppar..

Glasen är nostalgi

Dom blåa oljelamporna och annat krimskrams

Tillhörde Gladys

En liten fontän jag köpte.. riktigt tacky, kommer passa utmärkt på vår djungelbalkong!

Måleri och keramik var inte det enda jag gjorde, utan även papper. Blir mycket att spara på!

Gamla skolböcker.

Sänggaveln är på plats och invigs glatt av lille skrutten.

Ja, nu är alla mina saker samlade på en o samma plats. Det är lite rörigt och det kommer nog ta ett tag att komma i ordning men nu kan vi äntligen börja inreda ordentligt.

Som jag har längtat!