Det här att storhandla med små barn, det kan verkligen ta på krafterna. Att bolla barn, snegla på varor och samtidigt ha koll på vagnen så man inte kör in i någon. Pust, ibland är jag helt slut och sjunker ihop som en trasa i bilen på vägen hem. Tar en omväg bara för att få landa. Bilen, som värsta avslappningen- barnet på plats o ett mjukt säte att sjunka ner i!
Igår begav vi oss till fästingbussen som stod på Coop forums parkering i Västberga. Eftersom både Alvin och Per blev fästingbitna förra sommaren, och jag hade en som kröp på mig, så tog vi beslutet att vaccinera oss. Det gick hur smidigt som helst. Ingen kö och Alvin reagerade inte ens när han såg hur sprutan stack in i hans arm! Han var bara intresserad av Bamse-klistermärket han skulle få när det var klart.
Sen var det storhandling på schemat. Den här gången ville Alvin sitta i kundvagnen, inte i sätet utan i själva vagnen. Han hade tydligen sett ett barn sitta så en gång och ville förstås göra samma sak.
Det blev succé! Han tyckte det var kul att ta emot varorna i vagnen och känna och klämma på dem. Han satt där under hela handlingen. Det var riktigt rofyllt att storhandla för en gång skull!
När vi stod i kön såg Alvin glassarna i frysen och vi köpte en till honom. Han brukar alltid vilja hjälpa till att packa ner varorna i påsen (med blandat resultat!) vilket förstås inte är helt enkelt. Han ska hålla balansen när han står på avlastningshyllan (eller vad det kallas?- den man ställer kassen på när man packar), dom små fingrarna får inte komma i närheten av bandet och varorna ska ner i påsen under tiden man ska ha järnkoll på 2-åringen. Plus att det är kö, så det får inte ta för lång tid!
Den här gången när Alvin ville upp ur vagnen och hjälpa till att packa ner varorna sa jag helt lugnt att "mamma måste göra det själv idag, annars hinner glassen kanske smälta"- vilket var lite sant men ändå inte helt, för så lång tid brukar det inte ta.
Han köpte det. Satt lugnt och stilla i vagnen och tittade på.
Jag har aldrig varit så avslappnad efter en storhandling. Det betyder mycket för en småbarnsförälder kan jag tala om!
Hoppas det funkar lika bra nästa gång.. peppar, peppar.
Igår begav vi oss till fästingbussen som stod på Coop forums parkering i Västberga. Eftersom både Alvin och Per blev fästingbitna förra sommaren, och jag hade en som kröp på mig, så tog vi beslutet att vaccinera oss. Det gick hur smidigt som helst. Ingen kö och Alvin reagerade inte ens när han såg hur sprutan stack in i hans arm! Han var bara intresserad av Bamse-klistermärket han skulle få när det var klart.
Sen var det storhandling på schemat. Den här gången ville Alvin sitta i kundvagnen, inte i sätet utan i själva vagnen. Han hade tydligen sett ett barn sitta så en gång och ville förstås göra samma sak.
Det blev succé! Han tyckte det var kul att ta emot varorna i vagnen och känna och klämma på dem. Han satt där under hela handlingen. Det var riktigt rofyllt att storhandla för en gång skull!
När vi stod i kön såg Alvin glassarna i frysen och vi köpte en till honom. Han brukar alltid vilja hjälpa till att packa ner varorna i påsen (med blandat resultat!) vilket förstås inte är helt enkelt. Han ska hålla balansen när han står på avlastningshyllan (eller vad det kallas?- den man ställer kassen på när man packar), dom små fingrarna får inte komma i närheten av bandet och varorna ska ner i påsen under tiden man ska ha järnkoll på 2-åringen. Plus att det är kö, så det får inte ta för lång tid!
Den här gången när Alvin ville upp ur vagnen och hjälpa till att packa ner varorna sa jag helt lugnt att "mamma måste göra det själv idag, annars hinner glassen kanske smälta"- vilket var lite sant men ändå inte helt, för så lång tid brukar det inte ta.
Han köpte det. Satt lugnt och stilla i vagnen och tittade på.
Jag har aldrig varit så avslappnad efter en storhandling. Det betyder mycket för en småbarnsförälder kan jag tala om!
Hoppas det funkar lika bra nästa gång.. peppar, peppar.
2-åringar tänker mycket, och det är så himla kul att höra hur deras tankar går.
Härom dan när jag sa till Alvin att pappa jobbar, så tittade han på mig och sa "Pappa läser bok."
"Läser bok?" undrade jag. "Läser han bok när han jobbar?" fortsatte jag.
"Ja. Och tidningar." sa Alvin helt övertygad.
"Jaha, så pappa läser bok och tidningar när han jobbar?"
"Ja."
Jag tänkte att jag måste börja skriva upp alla roliga saker som Alvin säger, och vad är bättre ställe än här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar