båda sidor av myntet

Som singel var jag ganska bra, jag lagade middagar till mig själv (eller så köpte jag med mig indiskt eller annan lyxmat hem) jag förgyllde hemmet med färska blommor och tog med mig själv på goda frukostfikor på Söder där jag bodde. Det jag menar är att jag valde aldrig bort att göra saker för att jag var själv. Jag tog med mig en god bok, eller antecknade i min svarta bok. Jag trivdes rätt bra, såklart att jag ibland saknade att somna bredvid någon, så där sjukt mycket att kroppen ibland kändes svältfödd på närhet.
Några månader innan jag träffade min man tänkte jag "När som helst kan jag träffa en man, gifta mig och få barn, då kommer jag aldrig mer att vara själv. Så det är lika bra att njuta ordentligt av att vara själv nu". Det gjorde jag, och det är jag glad för idag. Att jag verkligen tog vara på den tiden. När det är så lätt att se gräset grönare på andra sidan.

Som gräsänka tar jag med mig den här singelkänslan. Idag har jag köpt gammelrosa rosor till mig själv, en skräptidning, tagit ett långt bad och bäddat rent i sängen för en person. Alla kuddarna ligger i mitten, det finns endast ett täcke och jag tänker ta upp hela sängen! Alvin, som alltid brukar komma krypandes på morgonkvisten, behöver jag inte heller trängas med. Nu har vi all plats i världen!
Sen tycker jag såklart att det är mysigt att trängas också. Det gäller att se fördelarna, båda sidor av myntet!