Att se hemska filmer, eller t o m nyheterna, klarar jag knappt av efter jag fick Alvin. Min smärtgräns över att se lidande har flyttats fram till det nästan obefintliga.
Det enda jag fortfarande kan se, utan att vara rädd över att det när som helst kan dyka upp en hemsk bild som inte lämnar näthinnan, är Morden i Midsomer!
Jag o Per har nästan sett alla avsnitt vid det här laget.
På Halloween tänkte vi se en skräckis dagen till ära. Den började med att fem barn långsamt hängdes upp i var sitt rep runt halsen. Bilden av dessa små sprattlande barnsben etsade sig fast och jag satt med hakan hängandes, undrandes varför man vill skapa så hemska bilder för andra att se.. Noop, jag klarar inte av det. Känns också helt onödigt att ge sig själv sådana bilder. Ja, även om det "bara är på film".
Så, det var bara att stänga av filmen och sätta på ett Morden i Midsomer-avsnitt.
Slutet på det avsnitt vi såg var lite talande. Mördaren lämnar över sig själv till polisen med orden: "Ja, det enda vittnet kunde jag inte ha ihjäl, jag kan ju inte döda ett barn.." Ha ha, tydligt att Morden i Midsomer är min melodi!
(-från en som älskade skräckisar)
Det enda jag fortfarande kan se, utan att vara rädd över att det när som helst kan dyka upp en hemsk bild som inte lämnar näthinnan, är Morden i Midsomer!
Jag o Per har nästan sett alla avsnitt vid det här laget.
På Halloween tänkte vi se en skräckis dagen till ära. Den började med att fem barn långsamt hängdes upp i var sitt rep runt halsen. Bilden av dessa små sprattlande barnsben etsade sig fast och jag satt med hakan hängandes, undrandes varför man vill skapa så hemska bilder för andra att se.. Noop, jag klarar inte av det. Känns också helt onödigt att ge sig själv sådana bilder. Ja, även om det "bara är på film".
Så, det var bara att stänga av filmen och sätta på ett Morden i Midsomer-avsnitt.
Slutet på det avsnitt vi såg var lite talande. Mördaren lämnar över sig själv till polisen med orden: "Ja, det enda vittnet kunde jag inte ha ihjäl, jag kan ju inte döda ett barn.." Ha ha, tydligt att Morden i Midsomer är min melodi!
(-från en som älskade skräckisar)
Det enda jag inte är rädd för att se, är spökfilmer.
De skrämmer mig inte ett dugg.
Trodde jag.
Det var innan jag såg The Conjuring.
Om två spökjägare, som bygger på en sann händelse.
Kan rekommendera denna skräckis, om man vill få nackhåren att resa sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar