Igår tränade jag yoga, första gången på bra länge. Jag blev så fylld av lycka att tårarna nästan började rinna när jag satte mig på yogamattan. Jag landade. Jag andades. Jag var närvarande till 100%.
För mig är yoga livskvalitet. Att släppa in livet. Att släppa taget.
Jag hade glömt av hur viktigt det är för mig, hur bra jag mår utav yoga. Det är som att jag har varit på en lång resa och äntligen får komma hem igen.
Jag älskar träningsvärken idag, som en påminnelse.
Hoppas ni också finner eller har funnit något som verkligen får er att landa i er själva. Det är bara därifrån, inifrån som man verkligen kan leva. Då livet smeker dig över huvudet. Då allt är väl.
Min älskade son har blivit så stor och älskar att klättra. Som mamma håller jag ibland andan och biter mig i tungan. Jag påminner mig om att han måste få lära sig att lita på sig själv. Att han har sin egen inre vägledare som han behöver utveckla sin relation till. Jag försöker att inte lägga mig i. Alltför ofta hör jag mig säga "försiktigt!"
Fri som en fågel vill jag att du ska känna dig, mina rädslor ska förbli mina hinder- inte dina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar