I måndags tog jag en cykeltur till Liljeholmen. Jag vill cykla ett par gånger per vecka för att hålla kroppen i trim- den bästa medicinen för MS är motion!
Jag är så glad att jag orkar cykla längre sträckor igen, i höstas fanns ingen ork till motion alls. Vissa dagar var det en ansträngning att ta mig till affären. Och tillbaka!
Att ha tid för sig själv- att varva ner och reflektera och ha tid till det jag älskar att göra dvs skriva musik eller skriva här, att få gjort de nödvändiga saker (som att betala räkningar etc) är lite svårt när ett barns behov står som nr 1. Därför är de timmar mellan att Alvin somnat till jag själv går och lägger mig guld värda.
Men det ska hinnas mycket under dessa 2 timmar, och det kan lätt bli till en stress.
Oftast går jag inte och lägger mig förrän jag måste, för att jag ska orka upp tidigt dagen efter. Då är jag så trött att jag nästan stupar!
I måndags träffade jag en vän jag inte sett på ett år! Snacka om att ha lite tid när man inte får till en träff under ett års tid. Hon har också barn vilket har gjort det extra svårt förstås.
Hon gav mig bästa tipset på länge. Hon berättade att hon har börjat gå och lägga sig innan hon blir så där toktrött. Hon läser en bok och varvar ner i lugn o ro.
De senaste två dagarna har jag tagit till mig detta tips och oj vad skönt! Jag har tänt ljus, tagit med mig te och mackor. Så har jag läst boken jag fick låna henne, "Slumpen är ingen tillfällighet."
Att försöka klämma in en massa saker samtidigt som jag känner stress är ändå ingen bra idé. Tack Katarina!
Den här bilden är på mig o Katarina när jag var höggravid 2011!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar