Om

Translate

söndag 13 oktober 2013

Att sticka hål på himlen med en gaffel

Veckan har varit hyfsat ointressant, det mest revolutionerande har varit att jag kommit på världens bästa förkylningstips.
Det började med att Alvin fick krupp igen. Host, host. Snörvel, snörvel.
Efter ett par dagar rann även min näsa. Jag blev ordentligt förkyld, så där förkyld man bara kan bli utan att få feber. (tack o lov)
Alvin har varit hemma från föris hela veckan och saker som behövs göras har växt på hög.
Igår fick jag nog. Jag åkte till en indisk restaurang och köpte den starkaste vegetariska rätten dom hade på menyn.
Jag fick tipset att inte äta all mat på en gång, utan att dela upp den i två.
Ja, jag hade inte kunnat få i mig hela den rätten kan jag säga, oh my herregud vad starkt!
Och effekten på förkylningen- ja den bara rann ur mig i takt med att mitt hjärta slog snabbare. Tadaaa!
Tipset är alltså: Chili + vitlök - så starkt att det knappt går att få i sig. Det krävs alltså en riktigt kraftfull genomkörare. Inte bara ett par vitlöksklyftor i hett vatten.
Kanske något som var och varannan människa gör när dom är förkylda, men jag har alltid fegat och bara ätit lite vitlök i hopp om att bli frisk.
Jag blev även rekommenderad att dricka ljummet ingefärsvatten, vilket är sagolikt gott tycker jag.

Idag var första dagen som jag tog med Alvin ut på utflykt. Annars har dagarna varit lugna här hemma, med bara små promenader ute i det friska höstvädret. Inget bloggande. Tankarna tog paus. Jag har ändå lyckats ta mig till jobbet alla dagar utan en. (förlåt om någon blivit smittad av mina nysningar)


Hemma har vi roat oss med små ting. Måla med vattenfärger älskar både jag o Alvin.


Att ta på sig mammas skor är tydligen väldigt kul. Tycker jag med.


En kväll när Alvin skulle sova gick han upp, ut i vardagsrummet och hämtade sin (annars ganska ointressanta) nalle. Sedan stoppade han den i munnen och sprang omkring som värsta busungen. Vägra sova-ungen.
Omöjligt att hålla sig för skratt. Jag älskar hans humor.


De små vackra höstpromenaderna mellan snörvel & host har varit guld värda.
Det är ju som allra vackrast just nu. Nu är färgerna som mest intensiva, himlen som blåast och njutningen som allra störst. Om några veckor kommer de nakna stammarna, den gråa miljön och mörkret som faller redan kl 16. Det är bara att passa på att njuta innan första snön faller och återigen ger oss ljus.


Vår underbara park fylld med löv, löv och löv.


Lapa sol mellan varven


Sjukdom innebär mycket tid tillsammans. EN bra grej med att vara sjuk.
Så länge man orkar stå på benen vill säga.


Så idag åkte vi på utflykt till Orhem, till kaffestugan Torpet.


Vi bjöd med oss fina Elina


Det är så härligt att umgås med barn, även de vuxnas fantasi växer. Som idag när Alvin höjde gaffeln rakt upp i luften och Elina säger: "Sticker du hål på himlen med din gaffel?"
Så många bilder som uppstår i det inre som jag aldrig själv skulle ha tänkt. Antagligen inte Elina heller om det inte vore för Alvin. 

                                                                 Promenaden


Vi satte oss på en klippa och sjöng Imse vimsle spindel och Lilla snigel.


Denna dag var vi värda efter en vecka i sjukstugan.
Nu känner jag doften av nybakat bröd.
Härligt att ha fått luktsinnet tillbaka.
Tack för att vi äntligen är friska.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar