Magiska dagar

Igår blev jag hypnotiserad. En mycket speciell upplevelse. Jag sjönk djupt in i mig själv och det är en skön, annorlunda känsla att komma så nära mig själv i ett vaket/sovande tillstånd. En känsla som följt med mig ända sen dess. Alltså känslan, inte tillståndet! I natt sov jag så gott att jag bara längtar efter att gå och lägga mig igen. En tung avslappning som kommer djupt inifrån, en avslappning som är bättre än efter motion. Fastän jag var medveten hela tiden under hypnosen, berördes delar av mig jag annars inte når med mina vakna tankar. Jag kan inte förklara det ett dugg. Det spelar ingen roll. Jag mår så magiskt, sprudlande och hemlighetsfullt bra!

Jag gick på hypnos för att få hjälp med att vara avslappnad och trygg när jag åker tunnelbana. Jag tycker inte om trånga utrymmen. En del av övningen jag gjorde, var att jag skulle tänka mig att alla människor omkring mig i tunnelbanevagnen te x skulle ha Musse pigg-öron, clown-näsor.. för att det skulle kännas roligt och lustfyllt antar jag.
När jag senare den kvällen klev på tunnelbanan blev jag välkomnad ombord av en gorilla. Sant!

Nu tänker jag krypa ner i sängen bredvid en annan liten krabat som hypnotiserar mig. Jag lägger mig lite tidigare än vad jag behöver. Så att jag kan ligga där och känna känslan i mitt bröst, denna varma speciella känsla som ger mig ett leende på läpparna. Som jag inte får nog av just nu. Och så ska jag tänka på stjärnorna som finns där ovanför hustaket, bortom molnen. För det älskar jag att tänka på. För mig är det magi.

Totalt hypnotiserad blir jag av denna skrutt. Min skatt. Hans humor alltså. Slår allt.