I morse var det min tur att stiga upp i ottan med Alvin. Jag och Per kör varannan dag och det är en sån himla bra överenskommelse. En överlevnadsstrategi.
Från kl 6-9 satt Alvin still 2 min tror jag. Det var full rulle, hoppa i soffan, banka med leksaker, bitas och härja runt i hela lägenheten. Jag fick nog i mig två kalla koppar kaffe på den här tiden. En halv banan.
När väl Alvin skulle väcka sin far, hällde jag upp ett bad, tände ett ljus, stängde dörren om mig och sjönk ner i badet med tidningen Mama. Jag slår upp den bästa tänkbara artikeln för att få tillbaka min energi efter denna morgon. Tvåbarns-krisen. Det kan alltså vara värre?!
All respekt, guldmedaljer och fyrverkeri för tvåbarns-föräldrar. Jag var bara så glad där o då att jag inte skaffade ett barn till "när man väl var igång".
Tack mig själv att jag väntar. Sen är ju vissa dagar tuffare än andra förstås, och det här med syskon är ju inte så tokigt. Det vill jag nog att Alvin ska få framöver, men att ta det soft.. det är min melodi.
Utsikt- ren tvätt. En vy att älska som småbarnsförälder.
(man hör ju musiken från duschscenen i Psycho)
Storhandling på Coop. Äntligen var bilvagnen ledig och Alvin älskade den.
En skön liten koja att ha mysigt i, plötsligt gick ögonen i kors Zzzzz.
Så, det blev en handling i lugn o ro, ingen två-åring som ville springa omkring och packa ner varor.
Ibland klappar livet en medhårs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar